7/1 och 6/1 10e och 11e dagen utan Wilma

Orkade inte riktigt blogga igår, det hade varit så mycket hela dagen så lite skype och msn och sen sängen.
Oliver är sjuk i influensan. Han kan fortfarande uppbåda energi till att komma ut och hjälpa till då och då, typ morgonfodring, lite vid kvällsfodringen och hundarna. Ååååh det är så tråkigt att vara där ute själv på dagarna och så tungt att göra det mesta själv. (Men har min irishradio i öronen så helt ensamt är det inte :p)
Igår fick jag hjälp av Oliver att morgonfodra sen var han inne det mesta av dagen. Jag fick morgonvattna alla hästarna själv (ajajajajajaj min rygg...) och sen mockade jag mina fyra boxar i ensamhet. Har dock kommit på ett system för vattningen där jag lämnar en stor balja med vatten i varje stall, eller iaf A, H och I som är jobbigast att gå till. C funkar fortfarande, även om man måste krossa isen i vattenkopparna.
Det funkar bra hittills :)
Sen hade jag ett gäng i skrittmaskinen men det var så långt jag hann innan det var dags för vattning igen. Kim kom förbi på lunchen och hämtade lite prylar till ungarna och dukar till hennes unislim-kurs hon ska börja hålla varje onsdag. Jag anmälde mig som volontär och tänkte att jag kunde få lite gratis tips, så Theresa skulle hämta upp mig kvart över fem på kvällen.
Gjorde klart alla boxar och hästarna i skrittmaskinen och 13.59 började jag vattna alla hästarna själv. Det tar mig ca 45min att göra det helt själv och så ville jag ha tid till att fylla kärrorna tills kvällen och kanske börja tidigare ifall Oliver skulle ligga kvar i sängen resten av kvällen. Så blev inte fallet, we all know Oliver och han stod där typ kvart över 3 och fyllde alla kärrorna. Jag har i princip gett upp att tjata på honom, han gör iaf dom han vill. Och vill han inte bli frisk så får det vara så...
Slängde ihop en soppa som jag och Wilma köpt för länge sen, men spicade upp den lite. I med paprikapulver, chilipulver, två vitlöksklyftor, lite köttbuljong, en droppe tabasco och lite bacon. Till det vitlöksbröd i ugnen, en boost för Olivers immunförsvar skulle jag vilja säga. Plus att jag tvingar honom att dricka sitt citron/ingefärs te varje dag. Jag är så omvårdande :p Eller självisk välj själv...
Snabbdusch efter soppan innan Theresa skulle hämta mig. We all know hur dåliga irländarna är på att passa tiden så istället för att jag skulle sitta och vänta tyckte jag att jag lika gärna kunde traska över till Theresa, det är bara 100m knappt det ens. Hon höll precis på att åka när jag kom så jag fick ropa och kuta över gräsmattan.
Hoppade ur Theresas bil och in i Kims bil. Tog oss nog en dryg halvtimme för oss att åka och väl framme fick vi kånka alla tunga väskor upp för en isig trappa, trodde jag skulle dö ett tag.
Jag satte upp posters och skyltar med folk som berättar hur mycket de gått ner i vikt med unislim och hur bra unislim är och pilar som visade var vi var. Småpratade lite innan och lyssnade på musik. Kl 7 skulle det börja och Kim vankade av och an. Klockan blev 7, ingen kom. Klockan blev kvart över 7, fortfarande ingen. Klockan blev halv 8 och Kim skulle ha motivationtalk, fortfarande ingen tjockis som vill gå ner i vikt. När klockan väl blivit kvart i 8 började vi packa ihop och vi spekulerade i varför ingen kom. Antagligen så är det pga att vägarna knappt går att köra på, folk är kanske fortfarande bortresta över julen, dom har kanske inte bestämt sig för att gå ner i vikt än efter nyår och allt. Men vi hade trevligt ihop och jag fick se bilder från när Kim var gravid med Sem och sen med Zara. Hon skulle visa ööh? kunderna? dom som kom iaf, bilderna och berätta hur mycket hon gick upp och hur hon gick ner alla kilona igen. Nu är hon smal som en sticka säger jag bara! Lovar att hon väger mindre än jag gör.
Vi åkte hem igen och jag hoppade i mina sovkläder direkt och haffade godisskålen och min choklad. Somnade försent iaf...
Det var väl det som hände igår, jo just det veterinär Tori kom förbi, stack Del och bandagerade honom. Såret ser jättebra ut det är nästan helt täckt nu och ingen svullnad, så vi är glada. Det blev tassavtryck den här gången. (Han brukar få olika färger på bandaget varje gång)
Hon är så gullig veterinär Tori, love her!

Over and out.
/R

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0