Mitt äventyr på Irland

Tänk vad roligt det hade varit om vi haft lucia grejer med oss och haft luciatåg idag. Det hade varit roligt, men jag tänkte inte så långt när jag packade. Eller jag brydde mig nog inte, då hade jag kommit på det. Och ni där hemma borde ha tänkt att jag nog skulle vara sugen på lussebullar idag med russin på. Det borde ni ha skickat till mig. Men jag är inte bitter. Haha haha haha…

Nej jag skojade bara, men det hade varit gott med lussebullar.

Jag vet att ni är lite sura på mig för att jag inte uppdaterat bloggen, men jag har bara inte orkat. Olivers humör har gjort mig oinspirerad och trött på kvällarna. Man har inte velat se honom mer och bara gömt sig med film på rummet.

Det har inte hänt nåt speciellt ändå, i fredags fick jag hoppa Amigo. Oliver trodde han skulle dumma sig eftersom vi inte har ridit hästarna ordentligt som han uttryckte sig, men han skötte sig jätte bra. Jag fick till ett jättebra hopp, ett sånt där språng när han inte tog ett extra galoppsprång innan hindret och det nästan känns som att man flyger över. Så himla skönt känns det att hoppa då!

Resten av den dagen var Oliver arg har jag för mig.

Igår var det hunt, fast först skulle Oliver och en grupp ut på cross country. Vi fick sadla en triljon hästar, och mitt i alltihopa kommer en jäkla tysk och frågar Wilma om nån adapter till en hårfön!!! Som om vi, som håller på och sadlar hästar tills vi dör, har tid att fixa en jäkla adapter!! Wilma bara svarade att han fick leta efter Oliver. Tydligen så skulle Wilma med ut och rida med gruppen så jag fick sadla hästarna själv till hunten och tvätta två hästar, helt själv! Men det gick bra det var inte så många att fixa. När Oliver var borta så red vi några hästar och mockade alla boxarna. Conor är halt, stel som attan så han får gå och bada varje dag i pölen. Det var väl det som hände igår, Michelle och David kom på eftermiddagen så det var kul!

Idag var det stress hunt, dubbelt så många hästar som igår och Oliver for runt och svor. (Det börjar bli vardagsmat nu med hans färgfulla språk). Och som vanligt så var John och hans Black P sena, så vi lastade inte de hästar som skulle vara efter honom i lastbilen. Då fick Oliver psykbryt och började gorma och allt. Vi var sooo slow och allt möjligt. Ni kanske märker att jag skakar av mig det mesta han säger, för jag kommer aldrig ihåg exakt vad han sagt när jag ska återberätta. I alla fall, vi höll på att glömma en häst! Mr Fox. Eftersom vi inte lastade alla direkt efter att de blivit sadlade så blev det tokigt. Men det löste sig och alla åkte iväg. Tack och hej, lugnt och skönt nu ett par timmar. Wilma och jag fikade och pratade med tyska Alex som har sin häst här. Sen red vi namnlösa gråa ponnyn och Holly. Det var kallt men solen sken, tur jag hade pappas varma vantar på mig :)

Sen så red jag ner Conor till pölen och Wilma red ut med Tippen. Efter det så mockade vi tre boxar var, för att det inte ska bli så mycket imorgon när vi antagligen behöver rida fler hästar, och jag slängde in ny halm mens Wilma red Newman.

Efter det var det kvällsfodring igen, och dagen var i princip slut. Eller inte direkt för vi var tvungna att vänta på Oliver och lastbilarna som skulle komma tillbaka efter hunten. Så det var bara till att gå in och vänta med en kopp te. Vi fick sms strax innan 18 att de snart var på väg så vi gick ut. Sen började arbetet med att ta av täcken och sadlar, ställa in hästarna i sina boxar, på med nya täcken, spola sadelgjordar, hänga in sadlar och träns i sadelkammaren, ta hand om paddar, hänga in täcken i torkrummet, osv osv.

Idag trodde vi att Oliver fått ett slag i huvudet, för när vi var färdiga med allt och gick in för att slänga ihop lite pasta till middag så kom Oliver in och bad om ursäkt flera gånger för att han skrikit till oss på morgonen. (Ursäkta? Det har aldrig hänt förut!)

Sen i nästa sekund frågar han om vi lagar mat, för han tänkte om vi kanske var sugna på kinamat. Va?! Que?! Vi fattade ingenting men blev ändå glada. Han kanske har tagit sitt förnuft till fånga. Eller nånting. Det kändes ändå bra att han nånstans kände sig skyldig. Men eftersom vi lagat mat redan, så blir det kina imorgon, yey!!

Det var väl det hele… Jo Wilma och jag var godissugna igår så vi tog en promenad på en timme till Mc Donnaghs (låter som Mc Donalds när irländarna säger det fort). Det är kanske 2km enkel väg, så det blev en bra promenad för lite choklad haha. Mörkt var det också. Så jag fick för mig att det var orcher och zombier som följde efter oss och skulle attackera mig bakifrån. För mycket skräckfilmer antar jag… Hm Peters fel.

Jag hoppas jag orkar vara bättre på uppdateringarna den här veckan. Men det känns som att vi gör nästan samma sak varje dag och det kan inte vara så himla kul att läsa? Eller? Jag skulle bli uttråkad av min egen blogg. Men sån är jag.

Nu visar klockan 22:41 min tid och det betyder sovdags för Rebecca. Men nu är det bara en ”vanlig” arbetsvecka kvar för mig innan jag beger mig hemåt en sväng. Mamma har bokat tid åt mig också hos farbror doktorn, så vi får se vad den slutgiltiga domen blir. Jag har förlikat mig lite med tanken att jag kanske måste åka hem för gott två månader tidigare än planerat. Jag ska ändå fira nyår här med hela gänget. Det tror jag kan bli grymt kul! Måste rota fram lite fina nyårskläder bara, jag tänker vara absolute smashing den kvällen det säger jag bara.

Sov gott!

Over and out.

/R